Även om en orangutang inte kan tala kan den med all önskvärd tydlighet kommunicera. Man måste bara veta vad man ska titta efter.

Djuren använde gester för att fånga skötarens uppmärksamhet så att de fick vad de ville ha, det vill säga bananer.

När skötaren läste orangutangens gester rätt och gav dem en banan var saken klar. Men när skötaren låtsades missförstå budskapet och gav den fel föda, exempelvis selleri, så bytte den strategi och använde nya gester tills den gjorde sig förstådd.

Och om djurskötaren bara till hälften förstod vad orangutangen ville och gav den en halv banan, upprepade djuret samma gester om igen och med allt större entusiasm tills den fick resten av bananen.

DN skriver också att forskarna tror att förmågan att kommunicera med charader är flera miljoner år gamal och finns hos alla stora apor.