Jag hoppas de är nöjda nu, paragrafryttarna i Gislaveds kommun som särar på livskamraterna Arvid och Ingrid Andersson på deras ålders höst. Med en finkänslighet värdig Gestapo dessutom. Inga försök till kompromisser, ingen samarbetsvilja eller medmänsklighet.

Det som hindrar mig från att spy galla över Sverige och hela svenska folket är att det inte bara är jag som är förbannad på Gislaveds kommun. Ilskan är rättmätig och den är utbredd.

 – Det är svårbedömda fall de här. Men i det här fallet finns inte tillräckliga skäl för att bevilja den här mannen äldreboende, har Gunnel Lundgren, chef för socialförvaltningen, tidigare sagt till Expressen. Men Arvid Andersson köper inte kommunens argument.
– Jag har betalat skatt här i 60 år och så gör de så här, säger Arvid Andersson.
Nu går kammarrätten på kommunens linje – 90-årige Arvid Andersson är inte nog ålderdomssvag eller sjuk för att få bo med sin fru. Makarnas behov att leva och stötta varandra räckte inte.
– Jag vill vara med min maka de åren vi har kvar. Det är kommunen som har skilt oss åt, säger Arvid Andersson.

Hela artikeln hittar du här. Är det ett så orimligt krav? Gislaveds kommun verkar anse det, så hör av er till socialforvaltningen@gislaved.se och tala om för dem hur omänskligt de beter sig!