Expressens hemsida kan man läsa följande:

”Amnesty har intervjuat 2600 svenskar om deras inställning till våldtäkt. Resultatet är skakande. Och åsikterna hos män i åldern 15- 25 år är oväntat vidriga.
Var tredje ung man tycker att kvinnor är medskyldiga till en våldtäkt om de har betett sig ”utmanande”. Eller följt med mannen hem. Eller har underlåtit att göra kraftigt motstånd.
Var fjärde tycker att kvinnor som ”flörtat och hånglat” med mannen före våldtäkten, eller är påverkade av alkohol eller droger, är medskyldiga.
Flickor i samma ålder har ett mer kvinnligt perspektiv. Men ändå: nästan var fjärde 15- 25-årig flicka tycker att en kvinna är medskyldig om hon följer med en man hem. Var femte tycker att brist på motstånd gör flickan medansvarig.”

Visst är väl ändå ett brott alltid förövarens ansvar, inte offrets?
”- Det var en så fin bank, den snurrade så frestande på dörrarna och utmanade mig hela dagen så att jag inte kunde låta bli att råna den tillsist.”
Det argumentet håller inte för bankrånare, så varför ens överväga att det kunde vara ett rimligt försvar för en våldtäktsman?

Den här attityden bland unga skrämmer mig, för är det inte just den typen av idiotiska skuldbelägganden av offret som vi arbetat så hårt för att utrota? Var gick det fel? Är det verkligen så här människor tänker nu för tiden:

Det var alltså en kompis till mig som blev utsatt för väpnat rån. Eller, ja, kompis vet jag nu inte, men bekant. En bekant – det är ju inte vem som helst som blir utsatt för
sånt ju.
 

Hur som helst, han var på väg hem från krogen en kväll när en maskerad kvinna kom ifatt honom bakifrån, tryckte en pistol i ryggen på honom och sa: Pengarna eller livet. Så han gav henne sin plånbok då. Hon blev fast sen och det blev rättegång och grejer.

Ja, alltså, det är ju säkert inget fel på honom, egentligen, men, jag menar, det är ju faktiskt ett par små saker man undrar över, faktiskt.

Jag menar, för det första: Vad i all sin dar gjorde han ute vid den tiden på natten! Alltså, halv ett på natten, mitt i centrala Stockholm! Jag menar, lite får han ju faktiskt skylla sig själv också, va.

För det andra måste man ju säga att han var minst sagt utmanande klädd, alltså.  Kritstrecksrandig kostym och slips och blanka skor, jag menar, vem som helst kunde ju se att han hade en plånbok, man behöver nu faktiskt inte gå runt och skylta med det på det där sättet! Men så gick det ju som det gick också, ju.

Och för det tredje: Varför gjorde han inget motstånd? Va? Okay, pistol i ryggen säger ni, men det visade sig senare att det bara var en vattenpistol! Hon hade inte alls haft för avsikt att skjuta honom eller någonting, men han lämnar villigt ifrån sig plånboken, sådär
bara, utan vidare!

Allt detta visar faktiskt mer än tydligt att han egentligen ville det själv. Och det är ju inte så konstigt alla människor har ju ett naturligt behov av att ge. Och speciellt män, jag menar, så har det ju varit ända från stenåldern att mannen har ett naturligt behov av att försörja en kvinna.

Dessutom framkom det vid rättegången en hel rad förmildrande omständigheter som gjorde att straffet sänktes: För det första hade kvinnans försvarsadvokat kallat in några av hans kompisar som skulle vittna om hans karaktär. Han hade nämligen under kvällen vid flera tillfällen setts bjuda sina vänner på drinkar.

Fullständigt strödde pengar omkring sig, gjorde han. Och det säger ju en hel del om hans karaktär, jag menar, han är sån, helt enkelt.

För det andra så hade hon ju varit på samma krog då, och sett honom bjuda runt sig sådär. Och sen så gjorde han ju som sagt inget motstånd sen heller. Alltså, hur i all världen skulle hon plötsligt kunna förstå att han som verkat så positiv hela kvällen sedan plötsligt inte ville?

Ja, och sedan tog det hela ju inte så lång tid heller, han hann ju egentligen inte lida särskilt mycket. Försvarsadvokaten hade också kallat in en psykologisk expert som kunde vittna om en av de grundläggande biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män: Det är nämligen så att kvinnor helt enkelt behöver mer pengar än män – de har större pengdrift, som det heter på fackspråk. Jag menar, kvinnor ska ha till smink, mensskydd och behå, så är det bara, helt enkelt.

Jaja. Så det slutade med att hon frikändes, såklart. Lyckligtvis, får man ju säga. Jag menar, någon rättvisa måste det ju ändå finnas här i världen.